Det är alltid lika trixigt när man ska försöka sig på någon typ utav beskrivning om sig själv. Man vill inte låta allt för självgod, men man vill ju inte heller lysa med självförtroendets frånvaro. Så hur hittar man en bra balans på det? Jag har drivit två hyfsat stora bloggar förut, och då har det aldrig varit något problem med vad jag ska skriva om mig själv. Men det är ett liv som är förbi, det var då, nu är NU. Så, genast blev det svårare när man ska försöka se det positiva hos sig själv och lyfta fram dom sidorna. Inget sägs vara perfekt, och mindre attraktiva sidor har vi allihopa såklart. Det jag menar är att förr så kunde jag endast se det dåliga, för jag kände bara till det dåliga. Men jag har lärt mig att inget är perfekt i betraktarens ögon. Men livet kan bli perfekt i mina ögon, och jag tror jag börjar närma mig det som i nuläget är perfekt för mig.

 

Jag är 29 år och är gift med mitt lammkött Martin som är 24 år. Trots att jag är född i Stockholm, har Stockholmsgener från pappa och den sidan av släkten och har spenderat väldigt mycket tid där så vill jag nog kalla mig för en varmhjärtad värmlänning ändå, även om Stockholm alltid kommer att vara en speciell plats för mig. Min man är från Häljeboda, men ibland känns det som att jag är gift med en norsk. Eller iallafall norskblandning. Häljeboda ligger precis vid norska gränsen uppe i Värmland och min man jobbar även i Norge och har gjort det i flera år. I början när vi träffades så började det med att jag inte förstod hans värmländska, och sen började jag inse att det var en bred värmländska med norska inslag som var det jag inte greppade. Jag förstod ofta ingenting och visste ibland inte alls vad jag svarade på. Han går helt över på norska på 0,1234654 sekund och många norrmän misstänker inte ens att han egentligen är svensk. Men hursomhelst! Jag är för tillfälllet sjukskriven, men kommer äntligen att kunna börja jobba igen när mammaledigheten är slut för Trollet. Martin jobbar som sagt i Norge just nu, utanför Oslo. Så han är borta söndagkväll-torsdagkväll, det är inte jätteroligt att vara ifrån varandra så mycket, men vi är vana då det varit så från första början, men vi hoppas såklart att det dyker upp någonting som passar honom bättre närmare omkring här så småningom.

 

Vi båda älskar djur och är riktiga djurvänner, så hemma hos oss bor (vi har många drömdjur, men vi behöver hus på landet för det!):

Två Chinese Crested (hairless) - Pepsi (11 år) och Wimzi (snart 8 år).

En Chihuahua - Akira (3 år).

Två Zebrafinkar - Syskonen Dolly och Jolene (4 månader).

En Hermelin - Rose (5 månader).

Tre Majsormar - Lill-Skit (2 år), Mallory (2 år) och Thelma (1 år).

Tre Djungelrutpyton - Texaz (8 år), Jackie (3 år) och Rut (3 år).

Två Guldfiskar - Joan och Lita (ålder okänd).

En Kampfisk - Konrad (ålder okänd).

En mal - Kjell (ålder okänd).

 

Ska avsluta detta inlägg nu innan det blir för långt och tråkigt, men slänger in lite bilder på diverse djur och oss innan. Men detta var iallafall en liten början av en beskrivning av oss. Det kommer säkert komma mer längre fram. Men vi hörs snart igen!